20:1 En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.

20:2 Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.

20:3 Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.

20:4 När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.

20:5 Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.

20:6 Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?

20:7 Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.

20:8 En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.

20:9 Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?

20:10 Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.

20:11 Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.

20:12 Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.

20:13 Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.

20:14 »Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.

20:15 Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.

20:16 Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.

20:17 Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.

20:18 Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.

20:19 Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.

20:20 Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.

20:21 Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.

20:22 Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.

20:23 Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.

20:24 Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.

20:25 Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.

20:26 En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.

20:27 Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.

20:28 Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.

20:29 De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.