23:1 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

23:2 och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

23:3 Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

23:4 Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

23:5 Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

23:6 Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

23:7 ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

23:8 Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

23:9 Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

23:10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

23:11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

23:12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

23:13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

23:14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

23:15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

23:16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

23:17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

23:18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

23:19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

23:20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

23:21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

23:22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

23:23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

23:24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

23:25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

23:26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

23:27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

23:28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

23:29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

23:30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

23:31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

23:32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

23:33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

23:34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast: