3:1 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
3:2 Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3:3 Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
3:4 så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
3:5 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
3:6 På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
3:7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
3:8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
3:9 Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
3:10 så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
3:11 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
3:12 Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
3:13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
3:14 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
3:15 Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
3:16 Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
3:17 Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
3:18 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
3:19 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
3:20 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
3:21 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
3:22 så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
3:23 Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
3:24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
3:25 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
3:26 Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
3:27 Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
3:28 Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
3:29 Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
3:30 Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
3:31 Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
3:32 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
3:33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
3:34 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.