122:1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»

122:2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

122:3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

122:4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

122:5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

122:6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

122:7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

122:8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.