89:1 En sång av esraiten Etan.
89:2 Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.
89:3 Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.
89:4 »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:
89:5 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.
89:6 Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.
89:7 Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?
89:8 Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.
89:9 HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.
89:10 Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.
89:11 Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.
89:12 Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.
89:13 Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
89:14 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.
89:15 Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.
89:16 Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.
89:17 I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.
89:18 Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.
89:19 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.
89:20 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.
89:21 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.
89:22 Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.
89:23 Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;
89:24 nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.
89:25 Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.
89:26 Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.
89:27 Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'
89:28 Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.
89:29 Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.
89:30 Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.
89:31 Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,
89:32 om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,
89:33 då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,
89:34 men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.
89:35 Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.
89:36 En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.
89:37 Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;
89:38 såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.
89:39 Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
89:40 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.
89:41 Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.
89:42 Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.
89:43 Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.
89:44 Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.
89:45 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.
89:46 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.
89:47 Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?
89:48 Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.
89:49 Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.
89:50 Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.
89:51 Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;
89:52 tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ----
