105:1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

105:2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

105:3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

105:4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

105:5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

105:6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

105:7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

105:8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

105:9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

105:10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

105:11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»

105:12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

105:13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

105:14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

105:15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»

105:16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

105:17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

105:18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

105:19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

105:20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

105:21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

105:22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

105:23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

105:24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

105:25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

105:26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

105:27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

105:28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

105:29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

105:30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

105:31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

105:32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

105:33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

105:34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

105:35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

105:36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

105:37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

105:38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

105:39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

105:40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

105:41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

105:42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

105:43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

105:44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,