36:1 Vidare sade Elihu:

36:2 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.

36:3 Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.

36:4 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.

36:5 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.

36:6 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.

36:7 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.

36:8 Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,

36:9 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;

36:10 han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.

36:11 Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.

36:12 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.

36:13 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,

36:14 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.

36:15 Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.

36:16 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.

36:17 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.

36:18 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.

36:19 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?

36:20 Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.

36:21 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.

36:22 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?

36:23 Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»

36:24 Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga

36:25 och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.

36:26 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.

36:27 Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;

36:28 skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.

36:29 Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?

36:30 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.

36:31 Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.

36:32 I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.