17:1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.

17:2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.

17:3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.

17:4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.

17:5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.

17:6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.

17:7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.

17:8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.

17:9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.

17:10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.

17:11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.

17:12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.

17:13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.

17:14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.

17:15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.

17:16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.

17:17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.

17:18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.

17:19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.

17:20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.

17:21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.

17:22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.

17:23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.

17:24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.

17:25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.

17:26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.

17:27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.