8:1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.

8:2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.

8:3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:

8:4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.

8:5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.

8:6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.

8:7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.

8:8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.

8:9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.

8:10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.

8:11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.

8:12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.

8:13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.

8:14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.

8:15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.

8:16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.

8:17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.

8:18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.

8:19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.

8:20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,

8:21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.

8:22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.

8:23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.

8:24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten

8:25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,

8:26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.

8:27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,

8:28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,

8:29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --

8:30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;

8:31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.

8:32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.

8:33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.

8:34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.

8:35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.

8:36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv;